Vilken underbar vecka det blev! Jag kom tillbaka helt död eftersom jag glömde å sova där nere men det var värt!
Söndag: inget speciellt, reste mest... We like: att min väska kom ut först på Rom flygplatsen, att bussen var billigare än vad jag hade läst på internet. We don't like: att det fanns ingen taxi när jag gick av tåget och att jag tvingade gå en och halv timme innan jag bad om hjälp (när jag var nästan framme så klart).
Måndag: handlade frukost, åt den på terrassen samtidigt som jag lästa franska Elle... ah life is good! Gick till stranden, träffade resten av gruppen, solade, badade, gick hem för att äta lunch (och fly från de värsta timmar i solen, de som är farliga för mig), still på terrassen, still med franska Elle. Sen kom Robert, min roomate och lite senare gick vi å handla mat för kvällen: tomater med Mozzarella di Buffala (det bästa jag nånsin åt!), cantaloupe, vattenmelon, skinka och rosé vin. Could life get better than this? Sen åkte vi till Manus eftersom David skulle sjunga serenad åt henne, italiensk tradition. Roligt!
Tisdag: lite turism i trevlig sällskap. Mattias och hans söt flickvän Sara, Robert och jag hyrde en bil och körde till Amalfi kusten. Oh god vad vackert! Jag tror att jag saknar ord på svenska för att beskriva hur magiskt och romantiskt och underbart hela kusten var. Avslutade dagen men en grymt go middag i Sorrento med pizza!!!!
Onsdag: bröllopsdagen! Male och Henrik kom natten innan och alla fyra tillsammans går vi till stranden, men inte så länge eftersom snabbt är det dags att börja göra sig i ordning. Då blev det en sorts ballet i vår bungalow när alla skulle duscha, äta, fixa håret, stryka skjorten eller klänningen, sminka sig. Lite mer tomat och mozza och lite mer rosé hann jag säkert med mellan allt detta. :-) Kl14 är det träff vid entrén där bussen väntar redan, men först en glas mousserande vin och en skål till en underbar dag som väntar. Sen är det vigseln i en så fin kyrka, lite mer buss och hela kvällen i en paradis läge vid stranden. Great food (too much but sooooo good!), great people, great party. Det bara slutade lite tidigt. Då tänkte vi att det vore smart att ha efterfest, inte på balkongen nej, utan på vår terrass till 5h30. Smart, hehehe...
Torsdag: Take it easy på morgonen och sen åker vi, Male, Henrik, Robert och jag, the bungalow team till Pompei där vi promenerar och upptäcker det som en helhet mer än vi försöker se varenda hus som finns i reseguideboken. Vädret var underbart liksom alla dagar innan dess. Sen bestämmer vi oss för att åka till Neapel eftersom vi har gott om tid och eftersom vi är hungriga: pizza Margherita, here we come! Staden är fantastiskt! Vi glömmer bort maffia-aspekten och fokuserar på arkitekturen och hur alla stil och alla epoker blandas på ett amazing sätt. Och terrasserna... Jag hoppas att jag en dag träffar en rik man som är från Napoli och som bjuder mig på en middag eller fest på en sånt terrass. Däruppe måste man kännas sig king of the world...
Fredag: The bungalow team lämnar den "Villaggio svedese" (den svenska byn) som den kallas för att köra till Rom. Nästan alla ska vara i Rom i helgen förutom jag som flyger ett par timmar senare till Paris. Och ett par timmar är allt jag har innan bussen åker till flygplatsen, det blir inget museet eller nåt för mig. Men jag hinner ändå med att promenera från Piazza di Spagna till Piazza Navona, äta en glass där och sen Panteone, Fontana di Trevi och andra mindre viktiga spots i stan. Short but better than nothing. Det känns konstigt att sitta på flygplatsen och vänta sen, det känns som jag ska back to reality och det känns inte så bra. Men veckan är inte slut! Och några timmar senare ankommer jag hos min kusin Helen. Vi pratar lite men jag är dödstrött och går upp jätte tidigt morgonen efter så... zzzzzz!
Lördag: Tåg och tåg och bil och lunch och bil och sen är vi framme till kyrkan fem minuter innan det skulle börja. Det känns bra att se mina kompisar och allt trötthet is gone, just like that! Alex är så vacker att jag nästan gråter, mina tjejkompisar bakom mig gör det redan... Träffar mina sötnosar July och norsk Frankie boy, min Philou och alla andra... Bisous, bisous, måste bara pussa och krama Etienne men speciellt Alex eller Ma Boubou som jag kallar henne. Vädret är fantastiskt (det regnade som f*n dagen innan), slottet är imponerande, cocktail is good, drinks as well, jag är med mina vänner... Once again, life is good! Middagen är grym och sällskapet trevlig: nice! Festen varar sent och 6h30 bestämmer Sophie och jag oss att det är dags att gå å lägga sig.
Söndag: Aj! huvudvärk! Hop hop, en Ipren, en dusch och redan är pappa och mamma här för att hämta mig. Vi käkar lunch och sen tar vi oss hemma när jag träffar den nya lilla katt, Maja min älskade hund och min syster så klart. Min faster, farbror och min kusin kommer för en improviserade kopp té och min bror Etienne, hans fru Gaëlle och min sweeeeet lilla Clément kommer också för en timma innan de åker hem till Montpellier. För första gången i veckan går jag och lägga mig innan midnatt, hade helst stannat upp och pratat längre med syrran but I'm dead och hon börjar ett nytt jobb dagen eftersom också.
Måndag: jobbigt dag. vill inte gå hem. det var för kort hemma. jag är för trött. too many feelings. det finns ingen eller ingenting som väntar för mig i Gbg, känns det så... men we don't have a choice så det är bara att skärpa sig, get a grip and here we go.
Sen gick det bra på tidsag morgon, sen sov jag och vilade jag hela veckan, sen firade vi midsommar, sen flyttade jag. Så det gick bra after all... Det är bara att när det är så magiskt är det svårt att komma tillbaka to the reality. Men vilken vecka!!! Fantastiska resmål, underbara människor, otroligt god mat, sol... what else kan man förvänta sig?
Söndag: inget speciellt, reste mest... We like: att min väska kom ut först på Rom flygplatsen, att bussen var billigare än vad jag hade läst på internet. We don't like: att det fanns ingen taxi när jag gick av tåget och att jag tvingade gå en och halv timme innan jag bad om hjälp (när jag var nästan framme så klart).
Måndag: handlade frukost, åt den på terrassen samtidigt som jag lästa franska Elle... ah life is good! Gick till stranden, träffade resten av gruppen, solade, badade, gick hem för att äta lunch (och fly från de värsta timmar i solen, de som är farliga för mig), still på terrassen, still med franska Elle. Sen kom Robert, min roomate och lite senare gick vi å handla mat för kvällen: tomater med Mozzarella di Buffala (det bästa jag nånsin åt!), cantaloupe, vattenmelon, skinka och rosé vin. Could life get better than this? Sen åkte vi till Manus eftersom David skulle sjunga serenad åt henne, italiensk tradition. Roligt!
Tisdag: lite turism i trevlig sällskap. Mattias och hans söt flickvän Sara, Robert och jag hyrde en bil och körde till Amalfi kusten. Oh god vad vackert! Jag tror att jag saknar ord på svenska för att beskriva hur magiskt och romantiskt och underbart hela kusten var. Avslutade dagen men en grymt go middag i Sorrento med pizza!!!!
Onsdag: bröllopsdagen! Male och Henrik kom natten innan och alla fyra tillsammans går vi till stranden, men inte så länge eftersom snabbt är det dags att börja göra sig i ordning. Då blev det en sorts ballet i vår bungalow när alla skulle duscha, äta, fixa håret, stryka skjorten eller klänningen, sminka sig. Lite mer tomat och mozza och lite mer rosé hann jag säkert med mellan allt detta. :-) Kl14 är det träff vid entrén där bussen väntar redan, men först en glas mousserande vin och en skål till en underbar dag som väntar. Sen är det vigseln i en så fin kyrka, lite mer buss och hela kvällen i en paradis läge vid stranden. Great food (too much but sooooo good!), great people, great party. Det bara slutade lite tidigt. Då tänkte vi att det vore smart att ha efterfest, inte på balkongen nej, utan på vår terrass till 5h30. Smart, hehehe...
Torsdag: Take it easy på morgonen och sen åker vi, Male, Henrik, Robert och jag, the bungalow team till Pompei där vi promenerar och upptäcker det som en helhet mer än vi försöker se varenda hus som finns i reseguideboken. Vädret var underbart liksom alla dagar innan dess. Sen bestämmer vi oss för att åka till Neapel eftersom vi har gott om tid och eftersom vi är hungriga: pizza Margherita, here we come! Staden är fantastiskt! Vi glömmer bort maffia-aspekten och fokuserar på arkitekturen och hur alla stil och alla epoker blandas på ett amazing sätt. Och terrasserna... Jag hoppas att jag en dag träffar en rik man som är från Napoli och som bjuder mig på en middag eller fest på en sånt terrass. Däruppe måste man kännas sig king of the world...
Fredag: The bungalow team lämnar den "Villaggio svedese" (den svenska byn) som den kallas för att köra till Rom. Nästan alla ska vara i Rom i helgen förutom jag som flyger ett par timmar senare till Paris. Och ett par timmar är allt jag har innan bussen åker till flygplatsen, det blir inget museet eller nåt för mig. Men jag hinner ändå med att promenera från Piazza di Spagna till Piazza Navona, äta en glass där och sen Panteone, Fontana di Trevi och andra mindre viktiga spots i stan. Short but better than nothing. Det känns konstigt att sitta på flygplatsen och vänta sen, det känns som jag ska back to reality och det känns inte så bra. Men veckan är inte slut! Och några timmar senare ankommer jag hos min kusin Helen. Vi pratar lite men jag är dödstrött och går upp jätte tidigt morgonen efter så... zzzzzz!
Lördag: Tåg och tåg och bil och lunch och bil och sen är vi framme till kyrkan fem minuter innan det skulle börja. Det känns bra att se mina kompisar och allt trötthet is gone, just like that! Alex är så vacker att jag nästan gråter, mina tjejkompisar bakom mig gör det redan... Träffar mina sötnosar July och norsk Frankie boy, min Philou och alla andra... Bisous, bisous, måste bara pussa och krama Etienne men speciellt Alex eller Ma Boubou som jag kallar henne. Vädret är fantastiskt (det regnade som f*n dagen innan), slottet är imponerande, cocktail is good, drinks as well, jag är med mina vänner... Once again, life is good! Middagen är grym och sällskapet trevlig: nice! Festen varar sent och 6h30 bestämmer Sophie och jag oss att det är dags att gå å lägga sig.
Söndag: Aj! huvudvärk! Hop hop, en Ipren, en dusch och redan är pappa och mamma här för att hämta mig. Vi käkar lunch och sen tar vi oss hemma när jag träffar den nya lilla katt, Maja min älskade hund och min syster så klart. Min faster, farbror och min kusin kommer för en improviserade kopp té och min bror Etienne, hans fru Gaëlle och min sweeeeet lilla Clément kommer också för en timma innan de åker hem till Montpellier. För första gången i veckan går jag och lägga mig innan midnatt, hade helst stannat upp och pratat längre med syrran but I'm dead och hon börjar ett nytt jobb dagen eftersom också.
Måndag: jobbigt dag. vill inte gå hem. det var för kort hemma. jag är för trött. too many feelings. det finns ingen eller ingenting som väntar för mig i Gbg, känns det så... men we don't have a choice så det är bara att skärpa sig, get a grip and here we go.
Sen gick det bra på tidsag morgon, sen sov jag och vilade jag hela veckan, sen firade vi midsommar, sen flyttade jag. Så det gick bra after all... Det är bara att när det är så magiskt är det svårt att komma tillbaka to the reality. Men vilken vecka!!! Fantastiska resmål, underbara människor, otroligt god mat, sol... what else kan man förvänta sig?
Åh, det låter som att du haft det helt underbart!!
ReplyDeleteFörstår om det känns jobbigt att komma tillbaka till Sverige. Jag brukar också tycka det är jättejobbigt att åka söderut igen efter att jag varit hemma i Kiruna hos familjen. Men men, det måste ju gå. Man har ju trots allt valt detta själv (att bo så långt ifrån)...
Jag och R pratade lite löst om att åka till Göteborg och shoppa nån dag. Då kanske vi kan ta en snabbfika? Jag hör i alla fall av mig om det blir så framöver i sommar.
Kram på dig!
När folk frågar mig om det är jobbigt att bo långt från hem, jag brukar jämföra med dig eftersom det är ungefär samma distans och det tar lika lång tid att flyga hem. Att det är två länder är bara en detalj...
ReplyDeleteJa, tell mig om du kommer till Gbg, det vore kul och se dig igen och att få träffa Mr R också. :-)
Kram